TimråNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – och något mindre än i EU

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt före momssänkningen och något mindre än i EU.

Annons

Granskning före momssänkningen: prisökningar i linje med inflationen

Efter de kraftiga uppgångarna 2022–2023 har livsmedelspriserna fortsatt att stiga, vilket har hållit liv i debatten om matpriserna. En granskning från Länsförsäkringar visar dock att prisökningarna de senaste åren – fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 – har legat inom normala ramar och dessutom varit i nivå med, eller något lägre än, jämförbara EU-länder.

För hushåll i Timrå och övriga landet innebär slutsatsen att den fortsatta prisuppgången efter 2023 enligt Länsförsäkringar snarare speglar en normalisering än en ny prischock.

”Lägre inflation innebär inte lägre priser”

Den snabba prisutvecklingen på livsmedel ebbade enligt Länsförsäkringar ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till momssänkningen 1 maj 2026, ökade priserna i Sverige med omkring 5–6 procent.

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg kommenterar utvecklingen:

”Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt.”

Sverige i nivå med – eller något under – Europa

Enligt granskningen har den svenska matkassen inte blivit dyrare än i andra europeiska länder under den senaste perioden före momssänkningen. Länsförsäkringar pekar på att matpriserna i Sverige ökade mindre än i EU och euroområdet (EMU) under de senaste tre åren.

Alexandra Stråberg säger:

”Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa.”

Matmomssänkningen ändrar bilden

Siffrorna i granskningen avser prisutvecklingen före momssänkningen (till och med april 2026). Länsförsäkringar bedömer att när momssänkningen räknas in förändras läget tydligt.

Alexandra Stråberg säger:

”Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023.”

Historik: snabbare ökning före pandemin

Länsförsäkringar lyfter också utvecklingen under åren före pandemin. Under perioden januari 2010 till januari 2020 steg priserna på livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige med 19,3 procent, medan KPI ökade 10,7 procent – alltså nästan dubbelt så snabbt för livsmedel.

Prisutveckling enligt Länsförsäkringars sammanställning

Period Mått Förändring
Mars 2023–mars 2026 Sverige: livsmedel och alkoholfria drycker 6,0%
Mars 2023–mars 2026 Sverige: KPI 5,7%
Mars 2023–mars 2026 EMU: livsmedel och alkoholfria drycker 8,2%
Mars 2023–mars 2026 EU: livsmedel och alkoholfria drycker 8,9%
Mars 2021–mars 2026 Sverige: livsmedel och alkoholfria drycker 33,2%
Mars 2021–mars 2026 Sverige: KPI 23,4%
Mars 2021–mars 2026 EMU: livsmedel och alkoholfria drycker 32,8%
Mars 2021–mars 2026 EU: livsmedel och alkoholfria drycker 36,8%

Metod och avgränsning

Enligt Länsförsäkringar avser matpriser kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” i konsumentprisindex för Sverige (SCB) och euroområdet (Eurostat). Granskningen bygger på statistik till och med april 2026, med syftet att undersöka prisskillnader före den svenska momssänkningen. Källor som anges är SCB, Eurostat, FAO, Macrobond och Länsförsäkringar.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi