Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, framtagen på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

I fokus står den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. IVL beskriver att Sverige nu ser ut att kunna missa åtagandena i denna sektor, vilket kan bli dyrt både för klimatet och ekonomin.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka upp en del av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Det går dock bara upp till maximalt 5,2 miljoner ton, vilket enligt IVL innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

IVL uppskattar den kostnaden till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att möjligheten att använda EU ETS-rätter räknats in återstår enligt IVL ett gap på 5,8 miljoner ton. Pressmeddelandet beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade utsläppsutrymmen/årliga utsläppstilldelningar). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör kostnaden osäker.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Dessa kostnader uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av utsläppsrätter från EU ETS.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen året därpå skrivs gapet upp med ytterligare 8 procent, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagsböter

Utöver kostnader för att hantera utsläppsgapet kan eventuella ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen och bedömer att sanktioner kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen presenteras i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.